Alice Clark (historialaria)
Alice Clark (historialaria) | |
---|---|
Bizitza | |
Jaiotza | Street (en) , 1874ko abuztuaren 1a |
Herrialdea | Erresuma Batua |
Heriotza | Street (en) , 1934ko maiatzaren 11 (59 urte) |
Familia | |
Aita | William Clark |
Ama | Helen Bright Clark |
Anai-arrebak | ikusi
|
Hezkuntza | |
Heziketa | London School of Economics (1912 - 1919) doktoretza |
Hizkuntzak | ingelesa |
Jarduerak | |
Jarduerak | historialaria eta emakumeen eskubideen aldeko ekintzailea |
Kidetza | National Union of Women's Suffrage Societies (en) |
Alice Whitcomb Clark edo Alice Clark (Street, Somerset; 1874ko abuztuak 1 – Ibidem, 1934ko maiatzak 11) historialari eta feminista britaniarra zen.[1][2]
Biografia[aldatu | aldatu iturburu kodea]
Alice William Stephens Clark larrugile eta enpresariaren (1839 - 1925) eta Helen Priestman Bright sufragistaren (1840 - 1927) alaba zen. Denera sei anai-arreba ziren:[3][4] John (1867 - 1933) eta Roger (1871 - 1961), enpresaburuak;[5] Esther (1873 - 1935), idazkaria; Alice bera; Margaret (1878 - 1962), botanikari eta aktibista;[6][7] eta Hilda (1881 - 1955), ahizpa gazteena, mediku eta humanitarioa.[8] Clark familia Adiskideen Erlijiozko Elkartearen parte zen (kuakeroak).
XIX. mende hasieran, Cyrus Clarkek (1801–1866; Alicen osaba zaharra) larrugintzan ezaguna bilakatu ostean, egun mantentzen den Clarks edo C. & J. Clark International Limited enpresa sortu zuen bere neba gaztearekin (James, Alicen aitona), zapatak, botak eta tapizak fabrikatu eta saltzeko. Hala, Clark familia, zapatari-familia bilakatu zen.[9][10] Alicek gaztetatik parte hartu zuen familia-konpainian, gaztaroan zapatagintzako prozesu arinenak ikasi zituen (goi-puntadak ematea, esaterako) eta pixkanaka prozesu astunagoetan aditu zen, 1904rako enpresako administratzaile bezala aritzen zelarik.[11]
1909an, Clark-ek tuberkulosia pairatu zuen, erietxe batean ingresatu zutelarik. Baina bere ahizpa gazteak, Hildak, tratatu ostean hobetu zen.[12]
1915ean I. Mundu Gerra hasi zenean, Londresera joan zen emagintza ikastera eta laster berriro gaixotu zen.[12] Austrian Kuakeroen laguntza eman zuten gosetea jasaten zutenen artean.[13]
1934ko maiatzaren 11an hil zen.[8]
Idazlana[aldatu | aldatu iturburu kodea]
- 1919 - Working life of women in the seventeenth century (Emakumeen lan-bizitza hamazapigarren mendean). London, Routledge.[14]
Erreferentziak[aldatu | aldatu iturburu kodea]
- ↑ (Ingelesez) Science, London School of Economics and Political. «Alice Clark and Alice Paul» London School of Economics and Political Science (Noiz kontsultatua: 2024-03-06).
- ↑ (Ingelesez) Berg, Maxine. (1992-05). «The first women economic historians» The Economic History Review 45 (2): 308–329. doi: . ISSN 0013-0117. (Noiz kontsultatua: 2024-03-06).
- ↑ Matthew, H. C. G., ed. (2004-09-23). «The Oxford Dictionary of National Biography» The Oxford Dictionary of National Biography (Oxford University Press) doi: . (Noiz kontsultatua: 2024-03-07).
- ↑ (Ingelesez) tan, Debora. (2014-11-06). «Index of Clark Family Members» Alfred Gillett Trust (Noiz kontsultatua: 2024-03-07).
- ↑ Palmer, Mark. (2013). Clarks: made to last ; the story of Britain's best-known shoe firm. Profile Books ISBN 978-1-84668-520-0. (Noiz kontsultatua: 2024-03-07).
- ↑ «Gillett, Margaret Clark (1878-1962) on JSTOR» plants.jstor.org doi: . (Noiz kontsultatua: 2024-03-07).
- ↑ (Ingelesez) «MCG Digitisation Project» Alfred Gillett Trust 2017-10-18 (Noiz kontsultatua: 2024-03-07).
- ↑ a b (Ingelesez) «Alice Whitcomb Clark (1874-1934) - Find a Grave...» www.findagrave.com (Noiz kontsultatua: 2024-03-07).
- ↑ «Our Story | Clarks» www.clarks.com (Noiz kontsultatua: 2024-03-06).
- ↑ (Ingelesez) «History of Clarks» Alfred Gillett Trust 2013-12-03 (Noiz kontsultatua: 2024-03-07).
- ↑ «Alice Clark – a suffragist from LSE» LSE History 2018-07-25 (Noiz kontsultatua: 2024-03-07).
- ↑ a b (Ingelesez) Holton, Sandra Stanley. (1996). Suffrage Days: Stories from the Women's Suffrage Movement. Psychology Press ISBN 978-0-415-10942-0. (Noiz kontsultatua: 2024-03-07).
- ↑ (Ingelesez) «Quakers and World War I» Quakers (Noiz kontsultatua: 2024-03-07).
- ↑ Clark, Alice. (1919). Working life of women in the seventeenth century. London, Routledge (Noiz kontsultatua: 2024-03-06).